Thette med familj

Så föll domen...

Publicerad 2011-10-05 09:55:45 i Diabetes,

Jag är fast på livstid...

För 3 veckor sen gick jag för att ta blodprover på vårdcentralen efter ett år med viktminskning (40kg ungefär är det i dagens läge) druckit massor vatten, kissat ännu mer, och ja andra tecken.
Mycket tjat av familj och vänner har det blivit med och jag gav äntligen med mig, och det var inte en dag för tidigt.

I Måndags hade jag en läkartid på vårdcentralen vid 9...
Kom dit och fick gå raka vägen till lab för att ta nya prover, kissa i en mugg och bli stucken i fingret...
Gick in hos läkaren och då föll domen....
Jag har fått en sk. Kronisk sjukdom... Diabetes...
Nåt jag kommer att få leva med resten av mitt liv...
Jag förstod det, men varför blundar man för tecknen och hittar andra ursäkter?

Jag hade i alla fall ett blodsocker på 31, och att jag inte var sjukare än jag var är ett under...
Det blev remiss till Motala lassarett och jag fick order om att packa en väska och åka till akuten...
Väl där kom jag in rätt fort och blev om händertagen, men från det lugna sättet på vårdcentralen till att komma till akuten och inom 30 min hinna med läkarkontroll, blodprover (både i armveck och i handleden) och nålsättning, insulin och dropp så blev man lite omskakad...
Det kändes som värsta pådraget, och helt ärligt så har jag svårt att förstå att det är så allvarligt som det är..
Jag känner mig ju inte mer annorlunda än jag gjorde i söndags...
Eller ju, nu har jag svårt för att dricka för jag är inte törstig alls och kissar inte alls lika mycket.
Jag har för första gången på snart ett år sovit gott 2 nätter i rad utan att behöva gå upp och kissa stup i kvarten...
I natt har jag sovit hela natten. var inte på toa fören efter frukost.

Det är mycket information att ta in och mitt liv kommer att förändras, det är en sak som är säker.
Men det här är en förändring som jag hoppas kommer att vara till det bättre och som kommer göra att jag mår bättre.
Förhoppningsvis kommer tröttheten att försvinna mera, för att gå runt och vara trött hela tiden är verkligen ingen höjdare...

Jag blev som sagt inlagd på avd. 14 i Måndags och här ligger jag nu. Delar rum med 2 damer.
Den ena är en senil gammal tant på över 90 som hela tiden frågar var hon är, hur hon kom hit och varför hon är här... Hon är väldigt söt och mysig men påfrestande att vi andra får svara på hennes frågor hela dagarna.
Hon hittar inte till toan om nätterna och i natt har hon visst suttit och ropat på nån Mona... men det vaknade inte jag av...

I går fick jag träffa diabetessköterskan för första gången... Henne kommer jag att ha daglig kontakt med ett tag framöver för inställningen av mitt insulin som kommer att fortsätta att när jag kommer hem.
För det här är ju inte en kort process att gå igenom... Det är ett kämpande att få ner mitt socker, men vi har i alla fall lyckats halvera det.

Ser ut som värsta knarkaren... nålstick i fingertopparna och i armvecken...
Men det är ju nåt jag får vänja mig vid ju...

Dags att ta och läsa på lite om Diabetes nu då...
Uppdaterar när jag vet mera!

Ett av de 2 Insulin jag nu tar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Thette

Ensamstående 2 barnsmamma, med barnen varannan vecka. Det är inte alltid lätt att få ihop livspusslet men jag gör det bästa jag kan.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela