Thette med familj

Över ett år..

Publicerad 2013-01-05 23:37:00 i Allmänt, Drömmar och förhoppningar, Familj,

Det är över ett år sedan jag skrev något här.
Mycket har hänt i mitt liv sedan 2011.
Både bra och dåliga saker.
 
Lusten att blogga igen kom smygandes redan i somras när graviditetstestet visade positivt, jag gjorde till och med en ny blogg för att få motivation till att blogga.
Men vad hände? Jo, det blev ett par inlägg och inget mer. Trots att jag kände att jag hade massor av tankar och funderingar att skriva ner. Det har jag fortfarande och jag måste säga att Även om Emil är ute så har inte mina funderingar förändrats. Det är samma frågor som poppar upp i huvudet fortfarande.
Jag tror det är ganska vanliga frågor för någon som är påväg att bli tvåbarnsmamma:
Hur ska jag orka med två stycken?
Hur ska jag ha tid och ork att fylla båda barnens behov?
Har jag verkligen kärlek så det räcker till två barn? (Denna frågan har jag fått svar på i alla fall)
Många fler frågor finns men det är svårt att skriva dem nu när jag sitter här och skriver.
Men i det stora hela så har de flesta handlat om just att ha 2 barn istället för ett.
Rasmus har ju fortfarande inte fått sin diagnos (men vi har ÄNTLIGEN fått tider för utredning) och vi kämpar vidare med hur vi ska hantera honom i det blinda känner vi.
När an inte kan sätta fingret på vad hans svårigheter är (ja vi ser ju lite av dem) så är det svårt att hantera dem och honom. Var ska vi läsa för att få svar på våra frågor om vad som är "rätt" sätt att uppfostra honom på? Var kan vi få hjälp, tips och ideér från när det handlar om ett barn som inte är som alla andra?
 
Jag vägrar att låta Rasmus svårigheter ta för stor plats i Emils liv.
Därför har vi gjort så att Uffe kommer att vara den som tar hand om Rasmus utredningsbit mesta dels.
Kommer även vara han som tar läkarbesök osv för jag tycker verkligen inte att det är rätt att Emil ska få flänga fram och tillbaka flera gånger i månaden på allt som har med Rasmus att göra.
Ja, nu är han så liten att han inte kommer ihåg ja, men JAG kommer komma ihåg och tycker inte att det är rätt.
Självklart finns det möten som jag vill vara med på och som Emil kommer att få följa med på med. 
Men att tillbringa en hel dag på ett sjukhus för att storebror ska träffa olika människor hit och dit? 
Nej, det är inte rätt för Emil men det är verkligen inte rätt för Rasmus heller.
Jag skulle ju inte kunna ge Rasmus den uppmärksamhet och trygghet fullt ut som han skulle behöva heller.
 
Utredningsdagarna stannar jag hemma istället. 
Lagar Rasmus favorit mat till middag och håller vattnet varmt i duschen så att han kan få slappna av på det sätt han är van vid när han väl kommer hem.
 
Jag känner ett stort behov att få ur mig en massa tankar och funderingar, dela med mig av min vardag som numera består av en make, 2 finfina pojkar och min diabetes.
Även dela med mig av mina intressen och recept jag nu så gärna vill pröva under min mammaledighet med Emil.
Men jag vågar inte ens hoppas själv längre på att jag kommer att hålla något vidare bloggande vid liv för det är väl samma med det som med allt annat här i mitt liv. 
Lusten är stor ett tag och så rinner det ut i sanden när jag känner att jag inte har något mer att dela med mig av.
Vi får väl helt enkelt se var det leder framöver, om det blir enstaka inlägg eller om det är så att det kommer komma in nåt på bloggen dagligen.
 



 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Thette

Ensamstående 2 barnsmamma med barn varannan vecka. Lever själv med Diabetes typ 1 och har en son med särskilda behov. Livspusslet är inte alltid lätt att få ihop, man gör det bästa man kan. Det här är vårat liv i mina ord.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela