Ett steg framåt
Dagarna flytter på som de brukar.
gå upp, bre 5 knäckisar med marmelad, medicin, två gråtande barn att hjälpa på med ytterkläder och sen iväg till Dagis.
I går ringde R's Ep läkare och sa "nu sätter vi ågång tycker jag"
"Recept för ADHD medicin skriver jag i dag och ni kan hämta det sedan"!
SOM VI LÄNGTAT!
Ja jag vet att för er föräldrar med barn som inte har svårigheter kan det vara svårt att förstå. Jag vill inte behöva medicinera mitt barn, men jag har tyvärr inget val om vi nu ska kunna orka med vardagen så är det tyvärr så här det får bli.
Vi var på möte med nya Rektorn och en förskolelärare från Rasmus avdelning häromdagen, och det gick bra tycker jag. Både där och här hemma visar han stora framsteg och speciellt med talet. Det blir bara bättre och bättre och nu säger han ord väldigt tydligt.
Han gör även framsteg på andra fronter vad gäller lek med kamrater och mindre utbrott.
Eller ja, utbrotten har gått över till att bli mer känslosamma.
Om ett år är det dags för förskoleklass för Rasmus del...
Känns konstigt, känns inte alls som att han är tillräckligt gammal för det ;)
Min lilla minikille, fast han är faktiskt inte så mini längre. Han börjar faktiskt att bli riktigt stor.
Nu ska jag bara ta reda på om det finns någon möjlighet att välja var vi vill att han ska gå...
Ju mindre flyttar för hans del desto bättre och det betyder att vi vill att han ska få gå den på samma skola som de har särskola på här i stan.
För särskola är vad han kommer att få gå när det är dags för årskurs 1.
Nehe, dags för lunch och väckning av lillebror så att vi kan ta och hämta hem storebror sen :D
