Thette med familj

Spastisk hemiplegisk cerebral pares

Publicerad 2013-03-17 21:16:00 i Rasmus,

Jag lovade ju att försöka förklara Rasmus diagnoser lite bättre och börjar med Spastisk cp.
Som jag sa i det andra inlägget så är det här den diagnos som faktiskt chockade mig.
Den här diagnosen har gjort att jag inte mått så bra i ett par dagar och därför den enda som jag faktiskt läst om än så länge.
 
Cerebral pares , som kallas cp, är ett uppsamlingsnamn för en rad symptom, alltså ingen egentlig sjukdom. Den gemensamma nämnaren är ett rörelseförhinder som är orsakat av en skada eller utvecklingsrubbning i hjärnan innan den mognat. Det innebär alltså att den fått en skada eller så innan 2 års ålder.
De vanligaste orsakerna till cp-skador är infektioner, cirkulationsrubbningar, syrebrist och blödningar i hjärnan.
 
Cerebral pares kan delas in i tre huvudgrupper:
  • Spastisk cp
  • Dyskinetisk cp
  • Ataktisk cp
 
Spastisk cp är den vanligaste av de tre och innebär att man har en förhöjd muskelspänning antingen i hela kroppen eller delar av den och har ett svårkontrollerat rörelsemönster.
Spastisk cp är indelat i 3 undergrupper:
  • hemiplegi/unilateral - det betyder att skadan påverkar ena sidan av kroppen.
  • diplegi/bilateral med hög eller medelhög grovmotorisk funktionsnivå - Både armar och ben är påverkade men benen mer än armarna.
  • tetraplegi/bilateral med låg grovmotorisk funktionsnivå - Både armar och ben är grovt påverkade av skadan.
Rasmus har ju hemiplegisk cp skada, alltså den sitter på hans högra sida. Det visar sig på så sätt att hans högra vadmuskel är för kort, han går ofta på tå och när han springer snubblar han ofta just för att hans högra sida inte riktigt hänger med. Han trampar ofra snett med höger fot med.
 
I takt med att barn med cp skador växer så förändras deras symtom, 
Det finns ingen behandling som botar en cp skada men däremot metoder som på olika sätt kan mildra symtomen.
Det viktigaste vid en cp skada är habilitering. Målsättningen med habiliteringen är att träning och stimulering ska minska effekterna av skadan och skapa så bra förutsättningar för utveckling som möjligt.
 
Förutom att rörelseförmågan är påverkad kan man ha andra besvär som också beror på att hjärnan inte fungerar som vanligt. Man kan till exempel ha epilepsi, nedsatt syn eller hörsel.
 
Vi tror ju att R har haft krampanfall och det är ju faktiskt så att ca 30% av människor med cp skador även har epilepsi. Så det vore ju inte konstigt om det nu är epilepsi som R har.
Han har ju nedsatt hörsel på sitt vänstra öra och har ju fått hörapparat. Vi tycker att den hjälper, för sen han fick den så har hans tal utvecklats bra och han snappar upp ord bättre och bättre. Jag tycker även att hans uttal av ord har förändrats och att han säger dem bättre.
 
Vad det här innebär för Rasmus framtid har jag ingen aning om. 
Som jag förstod det så ville habiliteringens läkare träffa oss och förklara diagnosen bättre och säkert prata om hur de ska hjälpa Rasmus med hans habilitering och träning.
Det som jag undrar över är ju hur hans framtid kan komma att se ut. Självklart så förstår jag ju att de inte kan säga hur den kommer att se ut, men kanske har de några olika sätt hur den KAN se ut.
 
 
 

Om

Min profilbild

Thette

Ensamstående 2 barnsmamma med barn varannan vecka. Lever själv med Diabetes typ 1 och har en son med särskilda behov. Livspusslet är inte alltid lätt att få ihop, man gör det bästa man kan. Det här är vårat liv i mina ord.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela