oerhört rörd mamma
I dag har vi varit på utvecklingssamtal på Rasmus dagis.
De har liksom vi sett en utveckling i Rasmus, dels sen Emil kom, men även sen han fick sin hörapparat.
Den språkliga utvecklingen har verkligen gått framåt för Rasmus och ingen är gladare än vi.
Men jag blev också rörd när jag satt där. De har fixat en hörna, med ett bord, 2 stolar, och ett par hyllor över.
Det är Rasmus "arbetshörna" med ett skynke att dra för. Den här hörnan ligger längst bort i en korridor och har ett skynke på en duschdraperistång att dra för. Är detta skynke för draget så ska det vara tyst i korridoren för det betyder ju att de sitter där och "jobbar".
Det som rör mig mest är nog hur oerhört mycket de lägger ner på Rasmus och hans utveckling.
De är verkligen helt fantastiska på detta ställe och jag är dem evigt tacksam för all den hjälp vi fått/ därifrån.
Det är oerhört skönt att känna att man har deras "stöd" i ryggen och att de verkligen finns där för oss.
När jag ändå skriver om Rasmus så kan jag ju berätta att den 2a April var det världsautismdagen.
En dag jag faktiskt hade önskat att jag varit förberedd till och tänkte på.
I USA är hela april månad "Autism awareness day".
Så jag tänkte nog att jag skulle försöka att uppmärksamma denna månad med på olika sätt.
