Hur gör man när orken är slut?
När varje dag är som en stor uppförsbacke som aldrig tar slut?
När man inte längre orkar hålla kvar huvudet över vattenytan så man får luft?
Var tar man vägen då, bara för en liten stund för att samla kraft?
Just nu har jag det otroligt jobbigt både fysiskt och psykiskt tycker jag.
eller ja fysiskt, ja alltså.. Jg tycker dagarna är extremt jobbiga att ta sig igenom och jag har svårt att få in en rutin med mig själv och båda barnen som passar oss alla tre.
Helger och kvällar har jag ju Uffes hjälp så klart men han är också slut nu...
Det finns liksom inga krafter kvar.
Och det gäller inte inte bara allt runt om med Rasmus utan allt som blir lidande runt omkring som hemmet, ekonomin och vårat förhållande till varandra.
All energi går just nu till att försöka hålla oss vakna dagtid och önska att dagen snart är över så att vi kan få några timmars sömn.
Jag längtar till den veckan som vi inte inte har något möte som är relaterat till Rasmus.
Just nu så vet jag inte när den veckan kommer, för varje vecka är det nåt.
Den här veckan är det LSS, Teckenkursen samtidigt som en ny kurs börjar (så vi får alltså dela på oss för att kunna vara med på båda) OCH ett nytt EEG.
Jag känner mig som världens sämsta mamma, fru och vän.
Jag har liksom ingen ork.
Jag hör aldrig av mig till mina vänner men när ska jag hinna och när ska jag orka?
Förlåt för att jag inte orkar höra av mig just nu....
Nehe, ska väl göra mig en kopp te, se till att Uffe stoppar R i säng och sen däcka i soffan om en kvart.....