Hur ska jag orka???
Jag känner mig inte ett dugg som en fantastisk förälder i dag...
Jag känner mig snarare som en ganska kass förälder.
Försökte få i R hans epilepsimedicin men han vägrade.
Han har vägrat äta och dricka det vi serverar honom och det blir värre för dag till dag.
Klarar inte av det här, känner mig helt jävla patetisk som bara gråter och gråter men jag vet inte var jag ska ta vägen längre... Det känns som om glädjen jag känner för mina barn är påväg att försvinna. Jag vill inte känna så, jag får panik av de här känslorna. Jag älskar mina två underbara killar men jag orkar inte med det här varje dag..
Allt han äter är majskrokar och isglass...det går inte ens få i honom hans favorit maträtter längre..
Klarar inte av det här, känner mig helt jävla patetisk som bara gråter och gråter men jag vet inte var jag ska ta vägen längre... Det känns som om glädjen jag känner för mina barn är påväg att försvinna. Jag vill inte känna så, jag får panik av de här känslorna. Jag älskar mina två underbara killar men jag orkar inte med det här varje dag..
Allt han äter är majskrokar och isglass...det går inte ens få i honom hans favorit maträtter längre..
Och allt ska det väntas med.
Hela hans liv har han varit svår att söva om kvällarna. Det har alltid tagit oss flera timmar. Han har perioder då och då som han vaknar om nätterna och vägrar somna om, gör det av matthet efter några timmar men då är det morgon och dags att ta tag i dagen...
Har bett om hjälp för att få ett bolltäcke att testa och se om det kan hjälpa honom att komma till ro på kvällarna... vi har verkligen försökt allt.
Svaret jag fick i torsdags var att bolltäcken är väldigt varma så de vill vänta till augusti med att prova ett.
Just nu känns bara augusti som flera ljusår bort...
Kanske borde be läkaren om hjälp med sömnmedel till honom i alla fall.
Vi har ju bara haft svårt med att få honom att sova i en så där 4 år...
Samma med ADHD medicinering.
R blir bara värre och värre, hans energi och oförmåga att vänta gör oss galna, matta och helt slut i huvudet. Varje sekund ska han sysselsättas annars är det utbrott med slag på oss eller lillebror, skrik och annat!
På grund av det här orkar jag inte med att ha båda barnen själv hela dagar flera dagar i rad... att gå hemma mammaledig gär ju att inkomsten är inte så bra, och iom att Uffe är hemma titt som tätt är ekonomin i botten...
Vårdbidragsansökan är inskickad men det är bara 1,5 vecka sen så det lär ju dröja innan vi får nåt svar alls på den.
Det är ju sommar och semestrar.
På grund av det här orkar jag inte med att ha båda barnen själv hela dagar flera dagar i rad... att gå hemma mammaledig gär ju att inkomsten är inte så bra, och iom att Uffe är hemma titt som tätt är ekonomin i botten...
Vårdbidragsansökan är inskickad men det är bara 1,5 vecka sen så det lär ju dröja innan vi får nåt svar alls på den.
Det är ju sommar och semestrar.
Fick dock brev i dag att den är inkommen och att deras mål är att vi ska ha ett beslut om max 3 månader.
3!! månader... jag blir så trött...
Varför kan inget i livet vara enkelt för en gångs skull?
Vad har jag gjort för att förtjäna det här?
Hur fan ska jag orka?
Inte nog med det så gick min morfar bort för ett par veckor sedan och det är begravning på fredag.
Kommer inte ha Uffes stöd för han är hemma med barnen då det inte kommer gå att ta med R till kyrkan. Han förstår inte och ska jag vara ärlig så tycker inte jag att små barn har på begravning att göra. Inte i kyrkan i alla fall. Men vi har ingen annan, de som vi brukar ha som barnvakter det är ju min familj och alla ska ju med...
Nej, i dag är inte någon bra dag.
Varför kan inget i livet vara enkelt för en gångs skull?
Vad har jag gjort för att förtjäna det här?
Hur fan ska jag orka?
Inte nog med det så gick min morfar bort för ett par veckor sedan och det är begravning på fredag.
Kommer inte ha Uffes stöd för han är hemma med barnen då det inte kommer gå att ta med R till kyrkan. Han förstår inte och ska jag vara ärlig så tycker inte jag att små barn har på begravning att göra. Inte i kyrkan i alla fall. Men vi har ingen annan, de som vi brukar ha som barnvakter det är ju min familj och alla ska ju med...
Nej, i dag är inte någon bra dag.
Livet känns skit och hur ska man ta sig ur den här onda spiralen?
Hur ska jag hitta energi att orka med morgondagen?
Huvudet bara värker av matbrist och alla tårar som runnit i dag....
Jag vill bara gå och lägga mig och vakna upp som någon annan, i en annan värld, en perfekt värld där allt är rosa och fluff fluff!
Blev visst ett negativt inlägg i dag, men det är så dagen varit....
Om man skulle få i sig lite mat och sedan ta och bädda ner sig med en bok kanske?
Det är ju faktiskt mitt sätt att att rymma från denna grymma värld ett tag.